Utgifter för åtgärder i Planima kan anges som Investering, Kostnad eller en kombination av båda. Nedan guidar vi lite närmare kring skillnaderna och vad du bör tänka på!

Denna artikel förklarar ekonomiska begrepp och hur de relaterar till underhåll och förvaltning på ett övergripande plan. Den innehåller därför vissa förenklingar.
​

Klassificering av vad som är Investering resp. Underhåll (Kostnad) styrs av lagar, regelverk samt bolagets egna policies och rutiner. Det finns dock ändå en relativt stor flexibilitet i bedömningen och den görs från fall till fall beroende av en mängd olika faktorer. En och samma åtgärd kan därmed i ett scenario bedömas som Underhåll och i ett annat scenario som en Investering. Prata alltid med din ekonomiavdelning om du är osäker på vad som gäller!
​
🤑 En investering är en utgift som förväntas ge framtida ekonomisk avkastning. Avkastningen kan bestå av högre intäkter och/eller lägre kostnader.

Kopplingen till avkastning kan vara väldigt direkt, exempelvis om vi investerar i en lokalanpassning som gör att vi kan höja hyran. Den kan också vara mer indirekt, exempelvis om vi byter fönster till en liknande variant med lägre underhållsbehov. Detta kan klassas som en investering då det sänker framtida underhållskostnader.

En ledtråd för klassificeringen kan vara att jämföra det som ska göras med med vad den ursprungliga prestandan var för en komponent när den var ny. Om du gör något som förbättrar prestanda mer än ursprungsläget så kan det klassas som en investering (exempelvis byte till en komponent med lägre energiförbrukning än den förra). Om du däremot bara återställer en komponent till ursprungligt skick (exempelvis lagning eller målning) är det normalt inte en investering.
​

När en Investering görs skapas en Tillgång i Balansräkningen med bokfört värde = Investeringens anskaffningsvärde. Anskaffningsvärde är inköpspris + ev. kostnader direkt relaterade till att få tillgången på plats och kunna användas såsom frakt, installation och konfiguration.

Många Tillgångar har en Nyttjandeperiod (Ekonomisk livslängd), d.v.s. den totala tid som Investeringen förväntas användas och ge avkastning. I normalfallet är Nyttjandeperiod samma som Avskrivningstid.
​

Varje år görs en Avskrivning på Tillgången och denna beräknas enligt Avskrivning per år = Anskaffningsvärde / Avskrivningstid. Denna avskrivning tas upp som en Kostnad i Resultaträkningen d.v.s. påverkar resultatet negativt. En investering med anskaffningsvärde 10 MSEK och nyttjandeperiod på 20 år kommer alltså ge en årlig avskrivning på 10 MSEK / 20 år = 500 TSEK/år.
​

Inom redovisnings-regelverket K3, som är det vanligaste bland Planimas kunder, så delas byggnader upp i s.k. Komponenter, som representerar de mest betydande delarna av byggnaden och dess ingående system. Exempelvis Yttertak, Fasad och Hissar. Varje Komponent har egna Anskaffningsvärden, Avskrivningstider och Bokförda värden (= Anskaffningsvärde - Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar/uppskrivningar).

När en sådan Komponent byts ut mot en ny (oavsett egenskaperna hos den nya Komponenten) så är detta en investering (s.k. “reinvestering”). Det kvarstående bokförda värdet då komponenten byts blir en minuspost i resultaträkningen (utrangeringskostnad). Därför kan det vara viktigt att ha koll på vilka redovisningsmässiga komponenter som finns i en byggnad samt bokförda värden på dessa. Att utrangera en komponent med högt bokfört värde kan bli en dyr historia i resultaträkningen!

Om en ny Komponent tillkommer, som inte funnits tidigare, så är detta också normalt en Investering.
​

Åtgärder som inte är Investeringar i Planima, klassas som Underhåll (Kostnader). Dessa tas normalt upp under samma år då de genomförs och blir en kostnad direkt i resultaträkningen. Underhåll drabbar alltså resultatet direkt istället för att spridas ut över flera år.

Vanliga exempel på Underhåll är målning och reparationer.
​

I vissa fall kan en åtgärd bestå av en investeringsdel och en kostnadsdel. I detta fall kan utgiften delas upp mellan Investering och Underhåll i Planima.